En liten olycka..

Haha jag har ju glömt att berätta vad som hände i fredags innan jag gick ut.. eller egentligen får man väl inte lov å tycka att sånt är roligt men jag hade gett lill tjejen ett par bling-bling örhängen innan hon skulle till skolan samma morgon.. jag råkade ha med mig de från sverige och tyckte de passade bättre på henne. Hon blev jätte glad och satte på sig de på en gång. När hon kom hem från skolan var det de första hon sa till föräldrarna, kolla mina nya örhängen jag har fått å bla bla...

På kvällen innan hon skulle gå och lägga sig så stod jag och pratade med host mom. Helt plötsligt kom hon nedspringande från sitt rum och grät och sa att hon fått något i näsan.. mamman trodde först det var en liten fluga eller något som skulle komma ut av sig själv så hon sa att hon fick vänta tills vi har pratat klart.

Lill tjejen började gå fram och tillbaka i rummet och man kunde se att hon började få smått panik. Men hon kan vara lite, eller rätt mycket dramaqueen ibland :p ..och väldigt bra på att förstora upp saker så vi ignorerade lite hennes ”dåliga” beteende och sa att hon måste varva ner först om hon ville ha hjälp. Men då freakade hon ut total. Hon skrek och var helt uppspelt. Sa att hon kunde känna saken i näsan osv.. Jag har aldrig sett henne såå upprörd tidigare så då förstod vi att det var något allvarligare..

Det visade sig att, haha ja, fråga mig inte hur men hon sa att hon hade tittat på de nya örhängena och så hade hon råkat trilla om kull och fått en i näsan. Och mycket riktigt så kunde föräldrarna se något som glimmade längst in i näshålan. Som tur är så är ju båda läkare och drog fram alla sorters instrument från gaderoben. Och efter lite pillande fick de tillslut ut örhänget å var lättade över att de slapp åka till akuten på fredagskvällen!

Varken jag eller föräldrarna kunde hålla oss för skratt av bara tanken över hur hon lyckades få in den i näsan men det var minst sagt roligt från hennes sida så vi försökte hålla igen..

Jag var lite orolig att hon inte skulle gilla örhängena längre men dagen efter hade hon på sig de och de var en lättnad å se de blinga från rätt ställe.. När jag nämde det så gjorde hon klart för mig: ”I don't mean to be rude, but don't mention it again please”

hehe..



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0