The end of the story..
Har som sagt haft en mindre bra vecka pga att jag krockade med familjens bil i söndags men tror och hoppas att jag äntligen har slutet på historian..
Saken är att vi vill inte betala den andra snubbens skador på bilen och han vill inte betala våra. Vilket är fine för oss och vi tror inte han kommer dra saken vidare men ut i fall att så vill vi göra en anmälan till vårat försäkringsbolag innan det är försent.. Dock saknade vi samtliga uppgifter som vi behövde för att slutföra rapporten. Jag har hittat olycksplatsen men vi saknar hans namn och registreringsnummer på bilen.
Min host dad har försökt ringa upp snubben igen men han är nojig och vägrar ge ut sina personuppgifter. Tillslut ringde host dad polisen och frågade hur vi skulle gå till väga. De bad oss åka till olycksplatsen igen och ringa polisen när vi var där. De skulle komma dit så vi kan beskriva vad som hände och att den andra parten inte vill lämna ut sina uppgifter så kan de skriva en halvfärdig polisrapport med våra uppgifter..
Jag tycker hela situationen börjar urarta en aning och saken har blivit så mycket större en nödvändigt.. Tackade Sverige för vårat enkla rättssystem samtidigt som jag satte mig i bilen med host dad och lill grabben på väg till ”brottsplatsen”!
Väl där så ringde host dad polisen men det tog ytligare ca 30 min innan de anlände. Lill grabben blev otålig att sitta i bilen och vänta och jag smått nervös. Jag undrade om poliserna skulle vara schysta eller de ”typiskt amerikanska poliser” som man alltid får höra om..
De var först stela och hårda när jag berättade vad som hade hänt, de sa att de kan skriva en rapport men att de inte kommer hjälpa så mycket eftersom de inte vet om jag ljuger eller talar sanning. Jag beklagade att jag var till besvär och inte hade ringt polisen på en gång när olyckan hände men jag sa att jag inte kände till att man alltid ska ringa polisen vid en liten trafikolycka för det gör vi inte i Sverige..
Då lyste den ena polisen upp en aning. Han sa att han mycket väl (utöver all min förväntan) kände till Sveriges rättssystem väldigt väl och höll ett litet föredrag för oss andra varför Sveriges rättssystem är bättre än amerikas. Han sa blandbannat att försäkringsbolagen i usa utnyttjar systemet och sparar massor av pengar när de tvingar polisen att anlända och skriva en rapport vid en trafikolycka istället för att de själva åker ut å ser på sitt egna ärende..
Efter att vi hade pratat en stund så bad poliserna oss att sätta oss i våran bil så de ostört kunde skriva en rapport tillsammans i sin polisbil. De tog ca tio minuter innan de var färdiga med rapporten. Den ena polisen gav mig den och för första gången bjöd han på det efterlängtade leendet som jag visste han hade, men av profisionella stjäl sparat tills vi var färdiga! Han önskade mig välkommen till Colorado och en trivsam vistelse här. Jag tackade och sa att jag hoppades på att att inte träffa honom igen och han förstod ironin och skrattade.
En lättnad kom över mig när poliserna åkte och det kändes som något släppte från host dad också. Lill grabben var hungrig så vi åkte tillsammans till en mexikansk lunchrestaurang. Det var första gången vi tre var själva och det var god stämning och vi kunde skratta åt situationen..
Så.. slutet gott, förhoppningsvis allting gott :)
