Mission Beach and Benny Benassi

Efter lite research från vänner som varit i San Diego så sa alla att vi måste besöka Mission Beach, vi hade även hört att de har ett nöjespark där som kallas Belmot Park. Perfekt tänkte vi som båda var sugna på att testa att surfa och nya berg-och-dalbanor... slutade självklart med inget!

 

Det var sol och hyfsat varmt så vi gick ut med shorts och solglasögon och hade packat bikinin och solfaktorn i väskan. Eftersom stranden låg lite längre bort så det skulle bli för dyrt med taxi så frågade vi hotellet efter bussförbindelserna.. De blev förvånade över att vi inte hade någon hyrbil och sa att buss skulle ta cirka en halvtimme.. Efter att vi försäkrat de om att vi inte tyckte att en halvtimme på en buss var hela världen så skrev bittra tjejen i receptionen tillslut ut en tidtabell åt oss.. service verkar inte vara hotellets starka sida...

 

Vi var lite oroliga över bussresan eftersom hotellet hade gjort sådan stor deal över den men det var inga som helts konstigheter utan faktiskt väldigt smidigt och enkelt.. Dessutom betalade vi bara tre dollar (=28 svenska) för en dagsbiljett som höll hela dagen istället för en taxi som tur och retur säkert skulle landat på runt 300..

Vi försökte komma på varför de gjort så stor deal av att ta bussen men det måste ju vara för att i usa är det en sådan självklarhet att ha tillgång till bil.. det är typ bara de allra fattigaste som åker buss och Daniela påpekade att det faktiskt var första gången hon hade åkt "kommunalt" sedan hon anlände till usa för sju månader sen.. även om jag inte har varit här lika länge så gällde det även mig, jag har inte åkt buss på flera månader förutom någon skidbuss som jag tog mellan skidbacken och bilparkeringen.. å någon subway finns det inte ens i Denver! 

..dock tycker jag bara det är sorgligt hur amerikanarna är beroende av sina bilar! Klart det kan vara skönt å ta bilen istället för att åka kommunalt men jag saknar att gå!! det är så självklart med bil här att många områden saknar till och med gågator/trottoarer. Även i Denver kan jag inte ens ta mig mellan mitt hem och matbutiken utan bil.. det skulle ta mig tre min att gå till lill-tjejens skola från vårat hus men ändå är inte det ens ett alternativ..

 

 

aja, tillbaka till San Diego. Det här var ända bilden jag hann ta när vi precis hade gått av bussen innan världen förändrades helt. Solen gick i moln och det blev kallt och blåsigt. Stranden var lång och vacker men det fanns inte en chans att vi längre ville bada i den kylan, även om jag hade fått en vårdtäckt hade jag aldrig gått i..

 

Helt sjukt egentligen hur vädret bara kunde förändras så fort?? jag skämdes nästan över våran sommar outfit med shorts och gåshud.. men det var inte bara vi som var oförberädda utan folk som hade legat och solat på standen började också fort men diskret packa ihop och bege sig..

 

Vi hade iaf karusellerna ..trodde vi!! jag vet inte vad eller hur jag ens hade fått för mig något ang. Belmot Park men det var bara en berg-och-dalbana och en karusell, sen var det liksom inget mer förutom några få attraktioner för barn runt 1-5 år!! jag blev iaf sjukt besviken efter att ha förväntat mig ett helt nöjesfällt, större en Liseberg med minst fem berg-och-dagbanor hahha.. 

Sjukt besvikna köpte vi iaf en åkbiljett till berg-och-dalbana vilket bjöd på 30-sekundens glädje innan vi tog en långpromenad längst hela stranden och kollade på lyxhus då de ena inte var det andra likt förutom att alla var utrustade men grillar och uthyres till turister..







 





 

Efter en timme som det tog att gå fram och tillbaka på ca halva av den långa stranden gick vi till en cool beatch-restaurang där folk surfade på tillgjorda vågor.. blev lite sugen på att testa men antog att det var inget för amatörer..

Våran servitör på stället beklagade sig också över vädret och sa att han aldrig hade sett något liknande under hans fem år här som säsongare och att stranden brukar i vanliga fall vara fullproppad vid den här tiden av året.. vet inte om det var en tröst till oss eller inte..

Vi frågade vad vi kunde göra och han tipsade om några shoppinggator runt Pacific beach, det låg i närheten så vi tog bussen dit.. Träffade ett butiksbiträde från Malmö men jag som vanligt kunde inte ställa om mig till svenska utan började stamma och kunde inte hitta ord efter att ha pratat så mycket engelska.. fast han som hade bott här i fem år verkade inte ha några problem med svenskan.. han sa blandannat att det var sjukt mycket svenskar här i San Diego vilket vi inte hunnit märka av men det dröjde inte länge förens jag började höra både svenska och norska vart jag en gick..


Benny Benassi

Kvällen var redan spikad.. vi skulle se Benny Benassi till varje pris.. (dj:n som vi blev tipsade om dagen innan) Han skulle spela på en klubb som kallas Fluxx, dock var biljetterna redan slutsålda men vi bestämde oss för att försöka köpa vid dörren.. vi var ju tyvärr inte de enda som ville det och kön var sjukt lång.. i tillägg var vakterna från stället sjukt otrevliga så väntan utanför var mindre rolig och sjuk frustrerande men vi kom till slut in..

OCH den som väntar på något gott... stället blev fort packat och spelningen var faktiskt en av den bästa jag har varit på.. inte bara pga av Benny Bennasis framförande (som btw dizzade publiken totalt och smsade på sin telefon under typ hela hans spelning) utan också för stämningen och publiken.. 

 

..så oansett om det är en blåsig dag i San Diego så är nattlivet fortfarande amazing !!

 


Kommentarer
Postat av: Eva - mamsen

Åh - vad kul att du börjat blogga igen! Längtat!

2012-04-30 @ 12:44:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0