Senare samma kväll..
När vi hade installerat oss på vandrarhemmet så gick vi ut på jakt efter några öl till rummet men alkohol verkar inte vara något J-town säljer efter att ha frågat ett femtiotal och gått in i samtliga butiker..
Dock verkar man kunna hitta allt annat som exciterar i riktiga Japan där.. kläder, mat, godis, smycken, leksaker.. allt! fascinerade över hur ett helt område kan förvandlas till en helt annan land.
Efter ca 40 min fick vi tillslut tag på ett par brukar öl och drog tillbaka till rummet där vi skratta gott om all otur vi hade haft med allt, dåligt väder i San Diego och hur vi hamnade mitt i Little Tokyo från Hollywood.. men kul har vi!!
Senare gick vi ut och blev rekommenderade om the edison, som ska tydligen vara ett av LA's finare ställen vilket man inte kunde tro från utsidan där vi blev placerade i kö i en liten flummig gränd. Mins inte ens att stället hade en namnskyllt men kön utanför var iaf lång med vakter som patrullerade fram och tillbaka och nekade person efter person i kön pga av skoval eller klädsel.
När det blev vår tur i kön följde vakterna oss till en sunkig ingång fast där en stor pampig, guldtrappa om jag inte mins fel väntade och ledde ner oss till ett ännu mer pampig enorm lounge dolt under jorden med flera mingel-rum och en hel scen.
Det var som att gå tillbaka i tiden, tror det var 1920-tal då de körde på med jazz-musik, showdance och hela personalen var utklädda till flapper girls med fransar, fjädrar och pärlor..
I efterhand är jag lite besviken på mig själv att jag inte tog mer kort än bara detta misslyckade från ett av uppträdandena.. men om ni har vägarna förbi borde ni absolut besöka the edison..
Kvällen blev iaf minst sagt lyckad mot alla tidigare förväntningar och avslutades med fyllekäk på världens godaste japanska restaurang så kom fram till att det faktiskt inte är så dumt ändå att bo i japantown ;)
