in Denver

Så kom man in på skolan jag hade sökt iaf.. de sa först att klassen var full men sen fick jag ett mail två dagar innan att jag var välkommen. Lite segt att ta en kurs på lördagar men samtidigt skönt att komma igång redan nu på vinterhalvåret för min plan är att inte behöva plugga i sommar :P

Denna kurs ger mig hälften av de ”creditsen” (studie-timmarna) som jag behöver och kommer vara mellan 9-15 varje lördag, många timmar åt gången så kommer bara ha sex lektioner eller något..

Det är ingen riktig engelskakurs som jag först hade tänkt utan temat är ”Colorado” eller närmare bestämt ”Intercultural learning about Colorado history and people”. De är en speciell kurs för au-pairer som en av mina svenska au-pair vänner hade tipsat mig om. Hon hade gått en liknande kurs tidigare fast om temat "New York" och sa att kursen faktiskt var rätt intressant för de blandar in mycket politik och skillanden mellan våra länder. Och eftersom engelska är det enda accepterade språket på kursen så tänkte jag att man lär sig det på köpet..

Men jag kanske väljer en riktig engelskakurs nästa gång men den enda jag har hört talas om nu är på dagtid när jag jobbar eller varje tisdags och torsdagskväll från 18:30 till 20:30 vilket jag tycker låter sent och eftersom de är så få timmar åt gången så vill kursen vara i flera månader.. min host mom har också sagt att jag kan ta en dagskurs efter augusti då jag kommer ha mer tid när den yngsta börjar i en ny skola och jag får fler lediga timmar under dagen vilket låter som en bra plan för mig..

Första lektionen starta iaf bra. Vi var förvånansvärt många ca trettio elever och läraren verkade bra. Påminde om min riktiga mamma men kan inte säga varför. Dock var jag lite trött efter gårdagens konsert som slutade lite senare en förväntat men denhär gången var rätt slapp för att alla skulle presentera sig och lära känna varandra.

Vi fick prova på en annan form av ”speed-dating” som var lite intressant. Vi fick under en minut chans att prata med en annan elev tills klockan plingade och en ny dök upp. Rolig idé men väldigt stressande och utmattande. Fattar inte hur folk orkar göra detta seriöst när de dejtar..

I klassen kände jag igen en svensk och en dansk elev som jag har mött tidigare några gånger ute här i Denver men inte varit så bra på att hålla kontakten med för de bor lite längre bort. Annars var ”asiaterna” i klassen verkligen roliga och stack ut från gruppen. (inte bara utseendemässigt ;p) Men de var så väldigt entusiastiska, vilket smittade av sig på alla oss andra men tyvärr var de lite svåra att först när de pratade :p

När jag säger att de var väldigt entusiastiska så menar jag att de var hur glada som helst, som om detta var det bästa som hade hänt dem från skillnad från oss andra trötta européer och de antecknade precis allt läraren sa.. nästan lite för mycket och jag blev lite misstänktsam när de till och med antecknade alla i klassens namn och vart alla kom ifrån?? ..men jag tycker endå det är trevligt fast den blev lite stelt när de helt plötsligt tog upp en kamera och började ta kort på alla i klassrummet.. haha, får man lov att säga typiskt asiater? ;) Annars var det mest tyskar som vanligt.. och som vanligt är mindre roliga eller intressanta ;)

Vi fick en bok som hette något med ”min första resa till colorado” som vår lärare vill att vi ska läsa och frågor från första kapitlet blev vår första hemläxan.. hade hoppats på att slippa hemläxor men boken verkar vara rätt lättläst och inte allt för tjock så jag ska väl ta mig igenom den..

På kvällen efter min skola gick föräldrarna ut så jag fick var hemma med barnen. Vi såg på en film och myste så det kändes ändå helt ok när jag ändå inte hade orkat göra något annan :)

Lenny Kravitz var i stan så hans konsert stod på kvällens schema. Venezuelan tjejerna hade fixat biljetter och jag tror de bara kostade runt 350 svenska.. inte som i Sverige där de säkert skulle ha legat på runt en tusenlapp.

Skulle precis hoppa i duschen när försäkringsbolaget ringde ang. bilkrocken. Sucka och undra när de kommer lägga ner ärendet eller om detta kommer förfölja mig hela livet.. själv har jag redan lagt allt bakom mig och bryr mig inte det minsta längre. Det verkar host dad också gjort och gjorde barnsliga grimaser i bakgrunden till den överdrivet trevliga tanten i högtalartelefonen så jag hade svårt att hålla mig för skratt.

Hon bad att få spela in och banda en intervju med mig när jag berättade vad som hände och svarade på en miljon frågor om jag bl.a hade säkerhetsbälte, höll på med mobilen eller hade tagit droger innan.. när jag svarade att jag självklart hade säkerhetsbälte så drog hon till med den "typiskt amerikanska" tillgodogjorda rösten ”I'm so happy to hear that” så host dad kunde åter igen inte låta bli att grimasera til hennes överdrivet glada stämma.. och så höll det på i cirka en kvart.. Jag: ”nej, ingen blev skadad” Hon: ”Ohhh I'm so happy to hear that to”...... var nästan rädd att hon skulle spricka på andra sidan linjen av all entusiasm!

Dock blev det lite fel när hon frågade om det satt någon annan med i bilen. Jag svarade ja, och förklarade att min vän var med. Hon bad om hennes namn och jag utbrast ”Coco” för det är hennes smeknamn som alla tilltalar henne med. Hon heter egentligen "Hortensia" på spanska efter blomman, jag tycker det är fint men hon tycker det är larvig så det namnet är förbjudet att använda. Hörde själv hur det lät när jag försökte förklara mig och beklaga bara och sa att jag inte var säker på hennes riktiga namn så måste i så fall återkomma.. det blev lite tyst i luren (för en gång skull) sen sa hon bara: ”ok” och gick vidare till nästa fråga.. jag menar, vilken normal person vet inte vad sin polare heter?

Blev som vanligt försenad och fick stressa mig färdig inför konserten. Brudarna plocka upp mig och han skulle spela på ”the buell theatre” in downtown. Hade inte analyserat så mycket över att stället kallades ”theartre” men det var verkligen på en riktig teater.. Lite besvikelse för det blir ju inte riktigt samma konsertkänsla när alla i publiken sitter ner i bekväma fåtöljer..

På biljetten stod det att konserten börjar åtta. Vi var där en timme innan för att vara i god tid. Dock glömde vi att amerikanerna är alltid försenade och det var redan inräknat så i själva verket gick inte lenny på scenen förens en timme senare.. vi var minst sagt lagom roade att lyssna på förbandet i två timmar.. speciellt när alla endå hade bestämda sittplatser så vi fick inga bättre av att vara där tidigare..

Men Lenny var iaf riktigt bra på scen och fick alla att resa sig upp från sina bekväma fåtöljer.. han gick ofta ut i publiken och klättra till och med upp till en av teaterbalkongerna för att hälsa på vip-gästerna.

Han skojade lite om ålderdom men jag tror seriöst han hade åldersnoja på riktigt eller något för han hade en speciell strålkastare som var riktad mot honom under hela konserten vilket gjorde att det inte gick att ta ett tydligt kort på honom. Vi i publiken kunde se hans ansikte men det fasta bara inte på kort pga av strålkastaren och det måste ju ha varit något han hade bett om.. och under nästan halva konserten hade han mörka solbrillor som täckte nästan hela hans ansikte så något komplex verkar han ju ha.. men hans uppträdande var iaf över all min förväntan och efter att han gick av scen två timmar senare kände jag att han lätt kunde vara på minst en halvtimme till.

Lenny Kravitz - mannen utan ansikte

Idag gick host mom's bil sönder. Vi vet inte vad problemet är en men det verkar vara något med batteriet eller eldproblem för den är helt hjärndöd. Hon kunde inte ens öppna dörrarna då de är elektriska automatdörrar. Men hon hade tur för det var efter hennes lunch som hon höll på någon lunchrestaurang och lill grabben hade kort dag (slutade 12:25) så jag hade precis plockat upp honom med min bil när hon ringde. Blev bara att köra en extra runda och plocka upp henne också.

När vi kom hem ville lill grabben åka pulka för det var skinande sol.. vilket försvann rätt fort direkt vi kom till backen!! Men vi hade det rätt mysigt endå och frös knappas efter mina klädval!

btw, åker ni också pulka på er arbetstid? ;) host, host..

dresscode eller klädpolicy på jobbet är faktiskt viktigt!!

Host mom tog min bil för hon behövde gå på ett möte men lill tjejens skola är så nära att det tar bara ca fem min att gå dit från vårat hem. Dock protesterade lill grabben och var nog lite sliten efter pulkaåkandet och jag som hade packat på honom kanske lite överdrivet mycket lager med vinterjacka, täckbyxor, mössa och vantar. Han tjatade om att ta cykel vilket vi tar ibland till hennes skola när det är varm. Jag tvekade eftersom det är snö ute men han började gråta och tiden började rinna ut för att starta en diskussion.

Så jag lät honom ta hans cykel och skulle precis stänga garagedörren när han påpekade att han trodde att syrran kommer bli väldigt besviken om jag inte tar med hennes cykel.. eftersom jag vet att han har rätt så drog jag ut hennes cykel också samtidigt jag surt hummade för mig själv hur jag i första taget hade kunnat blivit besegrad.

Jag drog hennes cykel över grannarnas dålig skottade fasader. Här är det tydligen upp till var och en och skotta sin egen fasad, eller det är obligatoriskt men somliga är ju inte hemma eller haft tid så man vet aldrig.. första biten gick bra tills vi kom till ett nybygge utan ägare så ingen hade självklart skottat vägen. Eftersom grabben är för svag för att dra sin egna cykel så fick jag släpa bådas cyklar över snön med han på den ena..

Han började gråta för han var trött och kall men jag gjorde det tydligt för honom att det är jag som borde gråta om någon av oss måste och att det banne mig var hans val att ta cykel eller cyklarna fast jag protesterade!! Samtidigt jag i mitt egna huvud bad om ursäkt till mina riktiga föräldrar för alla gånger de säkert måste ha släpat på mig..

Väl framme löste sig iaf allt! En lättnad för mig när syrran tog sin egen cykel och lill brorsan glömde ju helt bort att han var trött och frusen utan måste cykla fort för att hålla samma tempo som syrran. Väl hemma gjorde vi årets första snögubbe vilket resulterade sig stolt att bli större en båda ungarna. När vi kom till detaljerna som ögonen och smilet så hade lill grabben redan gett upp i det lagret och han iakttog oss från inomhus genom fönstret.

Men han älskar vår nya ”granne” lika mycket för det och han är noga med att alltid säga god morgon och god natt till ”snowman” varje morgon och kväll.. :p

vår snowman

haha diggar ni hans nya mössa eller?

vackra colorado

Det tog bara drygt 1,5 timme att köra hem från backen.. det brukar vara mycket mer trafik men alla hade åkt tidigare pga av att hinna hem till super bowl i tid.. det var fullt på parkeringen vid A-basin när vi anlände men nästan bara våran bil kvar när vi lämnade vid fyra.. Danielas host familj hade till och med tagit ledigt från jobb och skola för de ville stanna en dag extra i stugan och se matchen där i lugn och ro istället för att behöva stressa hem..

När jag kom hem satt hela min host familj också bänkade i soffan. Jag hade missat först halvlek men kom lagom till Madonnas uppträdande och showen i mellan pausen som egentligen var det enda jag var intresserad av..

För er som inte vet vad Super Bowl är så är det inte så konstigt för de är bara amerikanerna som är helt besatta i det.. det är iaf fimalmatchen inom USA:s nationella liga i amerikansk fotboll. Finalen hålls alltid på en söndag så dagen har även fått smeknamnet ”super bowl sunday” och är den mest sedda TV-sändningen i USA. Jag har också hört att stora mängder mat förtärs den dagen och endas Thanksgivning-helgen äts det mer i USA haha.

När andra halvlek startade gick jag och duschade. Glömde låsa toalettdörren och lill grabben på 4,5 år kom in och undrade vad jag i all världen gjorde i badrummet när det var självaste finalmatchen på tv!!! Jag stod naken och svarade att jag duschade men ungens reflex var inte att be om ursäkt och genast stänga dörren..

nej, nej varför skulle han tycka det var konstigt att jag står där naken när jag ser honom naken nästan varje dag?! utan han säger istället: ”ok, jag måste bara kissa” och går in och ställer sig och kissar i min toalett!!

haha jag kunde inte bry mig mindre men hoppades bara inte att resten av familjen också skulle komma in eftersom han lämnade dörren vidöppen när han gick ut haha.. men man kan ju inte göra något annat än att le inombords när barn är sådär oskylldigt söta..

Vi gick upp tidigt och körde till Arapahoe Basin, även kallad A-Basin. Vi hade lyckats få tag på "billiga" biljetter till det skidberget, 40 dollar (=280 svenska) istället för 100 dollar (=700 svenska) som typ alla backar kostar här för en dags liftkort!!

Men oj, vad det var värt det! Ska verkligen inte klanka ner på Lillehammer eller Åre m.m för jag älskar att åka dit men det var verkligen så mycket mer skillnad att åka här en vad jag trodde. Både för att det var stark sol hela dagen, jag nästan svettades och hade inte vantar på mig på nästan hela dagen men också för att snön var perfekt och det var hur vackert som helst med skidtopparna som stack fram i snön. Jag såg inte en enda snömaskin som la på extra fejk-snö och det behövdes verkligen inte.. Backarna var härlig branta men hade också mycket variation på vägen ner.

Men när jag åkte upp enda längst upp på toppen så var det betydligt kallare och solen täckes av moln för jag var på en sådan höjd. Jag som aldrig har varit på några speciell höga berg innan tror nog aldrig jag har benfinit mig så högt upp tidigare för eiffeltornet är väl inte ens i närheten? ;) Jag åkte fort ner och blev mycket mer andfådd en vanligt för det var svårare att andas där uppe.. och båda vi kände att man behövde dricka ovanligt mycket vatten för att inte få huvudverk.

Men jag blev otroligt imponerad av D. som aldrig ens hade stått på skidor tidigare. Hon var verkligen tuff och det var svårt att tro att det verkligen var hennes första gång. Vi åkte några gånger i barnbaken, hon var så rolig för man kunde höra hur hon skrek hela vägen ner, men ner kom hon iaf och sen var hon redan redo för stora liften. Ja, hon trilla självklart över 100 gånger men hon var iaf snabb upp igen och tog sig ner :p

En annan sak jag lade märke till var att alla andra i backen var så sjukt trevliga och hjälpsamma när hon trillade och ville hjälpa henne upp eller ge tillbaka staven om hon hade tappat den på vägen. Redan när vi hade parkerat bilen vid backen och hon inte fick på sig pjäxorna så såg två killar i 30+ åldern det och hjälpte henne tålmodigt på med de. Mins tillbaka när jag var en mindre bra åkare i Lillehammer och de jämngamla eller tonåringarna var rätt fräcka och icke hjälpsamma eftersom norrbaggarna är lite för stolta skidåkare..

En bild säger mer en tusen ord..

vi i liften

Vi gick upp rätt tidigt på lördagen men jag kände mig ändå någorlunda ok efter en lyckat gårdag och entusiasm för kommande dag. Resten av familjen hade redan åkt till backen och jag och D. hade egentligen ett au-pair möte här i närheten i Breckenridge, som är en av de populäraste bergen med bra skidbackar för slalom och snowboardåkning.

För tillfället har de en gratis isskulptur-utställning som vår lcc, au-pair ledare ville att vi skulle se på med iskulpturer från olika länder. Dock ställde hon in au-pair mötet dagen innan pga av gårdagens ”snöstorm” men idag, som hon borde ha sett på väderprognosen var var det sol och jätte bra väder? Vi bestämde oss iaf för att åka dit själva eftersom det är så nära och det var riktigt nice!

Väl där så sände vi henne en bild på när vi satt i solen med alla isskulturerna och jag skrev på skämt "where is everybody?" dock fattade vår lcc inte irroning och blev upprörd över att vi inte fått med oss att mötet var inställt och trodde vi hade åkt en och en halv timme i onödan..

Därefter tog vi en kaffe och en vända i den fina staden. Sen åkte vi vidare för de har mycket olika outlet's här men riktiga märkeskläder till nersatt pris. Blev dock inte så mycket för mig förutom att jag råkade köpa två nya par solglasögon och ett par mjukisbyxor till morgondagens skidåkning.

De ringde från ungarnas skola kvällen innan fredagen och sa att alla skolor kommer vara stängda imorgon pga snöstormen. Personligen tycker jag deras ”snöstorms-varningar” är lite överdrivna. Snö – Ja! Storm – Nej!

..det är inte värre än att de snöar mycket under natten. Men eftersom ingen här verkar ha vinterdäck eller kan tänka sig att gå med barnen till skolan och lämna bilen hemma så är de dagar med mycket snö absolut livsfarliga enligt amerikanarna! Så nej, skolan måste vara stängd för allas säkerhet :P

Host mom som arbetar på en skolklinik för ungdomar som inte har råd att besöka ett riktigt sjukhus fick också ledigt. Även om jag tycker det är sjukt att alla skolor är stängda så tycker nog hela familjen dessa dagar är rätt götta. Först och främst får jag sovmorgon sen brukar vi göra något mysigt som att se på film, pyssla, spela spel eller åker pulka. För pulka är inte farligt när det är ”snöstorm” utan det är bara att köra i trafiken som är!! ;)

Mitt under dagen kom även host dad hem för han hade inte heller några patienter som orkade besöka honom. Vi alla gick och åt på restaurang. Eller gick, snarare åkte bil och det är ju återigen lite ironiskt att vi kan köra till en restaurang som ligger längre bort än skolan!

På eftermiddagen kom min vän Daniela och hämta mig för helgens hyttetur. Jag kunde sluta tidigare eftersom båda föräldrarna var hemma och de ville inte att vi skulle köra i mörkret. Min host mom var nästan lika nervös som jag vet att min riktiga mamma skulle ha varit och bad mig ringa när jag kom fram. Själv kände jag mig trygg bredvid Daniela som är en bra chaufför fast hon sa själv att hon var lite nervös eftersom hon inte är van med snö och halka från Venezuela!

Det var bara halt att komma ut från Denver men väl på motorvägen var det lugnt och ovanligt lite trafik. Och när vi kom till bergen så var det som vi hade hört, inge snökaus för tyvärr hade det bara snöat i Denver och inte i skidbackarna när alla önskar att det vore tvärtom.

Det gick iaf jätte bra att köra hela vägen, tog ca 1,5 timme bara och staden såg helt fantastiskt ut när vi rullande in med bilen. Självklart kunde jag inte fånga det på bild men har senare googlat fram en bild för att ni ska få se.. det såg verkligen ut såhär utan att överdriva..

De hade låtit en del av julbelysningen vara kvar så det var hur vackert, upplyst och mysigt som helst :)

Varje år ger jag en personlig bildalmanacka i julklapp till min kära far. Började med det för ca 4-5 år sedan eftersom att han bodde i Norge, det blev lite av en tradition så gör det fortfarande.. Gav även en i år med bilder på hela familjen/släkten/vänner från det passerade året som just varit när vi åkte skidor i februari, solade i augusti, julafton i december m.m

Men nu fick jag mig en riktigt överraskning när host dad ropade på mig och sa att jag hade ett specialsänd leverans direkt till dörren. Fick ett paket och kände väl igen formen på det och såg pappas handstil så anade var det var..

Min älskade pappa har gjort en bilkalender till mig bara för att nu är det jag som bor ”långt bort”. Och om jag inte hade kollat igenom den tillsammans med ungarna så hade jag nog börjat gråta..

Pappa har verkligen lagt ner mycket arbete med att samla in alla nytagna bilder på hela släkten och det kan inte vara lätt då det är utspridda lite här och var i hela Sverige och mina kusiner i London. Han hade till och med skrivit ner allas födelsedagar så jag inte ska glömma er :P

Kalendern började med en bild på mig och pappa från flygplatsen innan jag åkte hit men eftersom januari redan har passerat så blev första bilden för februari från Karlskoga på min morbror och hans respektive med drinkar i handen på en solig balkong :)

Jag vet att han har fått hjälp från andra så ett stort tack till alla som också har bidragit.. sjukt uppskattat!! <3 <3 <3

Torsdag – uppkörning. Har varit lite små förkyld hela veckan tillsammans med ungarna. Lill tjejen vaknade mitt i natten för hon mådde dåligt så vi bestämde oss för att hon skulle vara hemma från skolan idag. Dock hade mina host parents glömt att jag skulle köra upp och hon får (pga säkerhetskärl) inte sitta med i bilen under uppkörningen. Vi löste problemet med att sjuklingen fick följa med mig och släppa av lillbrorsan i skolan och sen åkte vi tillsammans till trafikverket där host mom mötte upp oss och tog med sig dottern till jobbet.

Till uppkörningen måste man ha tillgång till egen bild då trafikverket inte har några egna uppkörningsbilar på lager. Vilket för mig bara var en fördel då jag kom med min egna automat :P Men såg en annan stackars ung spanjor som kom med värsta bussen och det kändes som att den var sist alternativet för att han inte hade fått tag på en annan bil.. Han misslyckades totalt med parkeringen och jag tror han faila!

Efter att jag hade anmält mig i receptionen så bad damen mig i kassan att parkera på ett speciellt ställe och sen vänta vid bilen på att en handläggare skulle komma. Det var kalt och jag var fortfarande sjuk å snorig så satta mig i bilen.

Då hör jag hur ordagrant en ”kärring” ropar mitt namn. Jag gick ut från bilen och hon sa grinigt att det var meningen att jag skulle vänta utanför bilen. Denna ”kärring” var min handläggare. - såklart! Hon bad hon mig att genast sätta mig i bilen igen och jag förstod inte varför hon inte första hand bad mig gå ut bilen.. Hon gick runt bilen och inspekterade alla ljusen medan jag bromsade och blinkade. Jag kände mig inte nervös innan men blev det nu för hon var så bitter och det kändes som att hon gärna hade sett mig misslyckas med testet..

Uppkörningen var inte alls lika krävande som i Sverige. Jag tror vi bara körde i ca 10 minuter runt kvarteret. Men hon såg till att jag blandbannat körde vid en skolzon för att se att jag saktade farten, till ett antal stoppskylt för att se att jag stanna helt, kontrollera att jag svängde höger vid rött vilket man får/måste här, sen bad hon mig att svänga höger och vänster, byta fil och köra om..

När jag svängde höger så bytte jag fil i svängen vilka mina host parent har uppmanat mig att göra för de har så många körfält här att det är viktigt att fort hamna rätt. Dock har min kompis som lagt märke till att jag gör det varnat mig om att göra det på uppkörningen. Det slog mig samtidigt jag gjorde det men då var det redan för sent..

Jag överdrev allt annat med båda händerna på ratten, titta överdrivet mycket åt alla håll å vänta lite överdrivet länge vid stoppskyltarna. Dock var jag förvånad hur dåligt jag prestera pga av smått nervositet.. konstigt va, att man fortfarande blir nervös när man kör upp fast man har haft körkort i fyra år..

Mycket riktigt så ogilla hon min byta-fil-smygare och sa att det är böter om polisen ser mig göra det. Beklagade och sa att jag trodde det var tillåtet eftersom jag ser folk göra det hela tiden. Trodde därför hon var tvungen att faila mig men sa att jag klarade mig ändå. Sen gick hon ut från min bil utan att säga hej då eller ge mig någon direktion. Förstod ändå att jag måste gå in igen och betala men undrade varför hon var så bitter och bara gick utan att säga något mer..

Jag gick in och de bad mig att ta en nytt fotografi till körkortet, sa att jag hade redan tagit ett foto förra gången men de sa att det inte var till körkortet utan till databasen att jag klarat det skriftliga.. Blev smått besviken eftersom jag idag både var sjuk och osminkad men man blir ju ändå aldrig snygg på id-handlingar.. sen fick jag betala 21 dollar = 147 svenska. Lite billigare och enklare att ta körkort här ;)

Efteråt posta jag stolt på facebook att jag klarat uppkörningen och kommentarerna tillbaka från mina, inte alls lika imponerade vänner blev blandbannat:

”Svårt med automat va?”

”Måtte du kjøre rundt hele kvartalet eller holdt det med rundt bygningen til kjøreskolen?”

”svårighetsgraden på att ta ett amerikanskt kørkort ær væl lika med att øppna ett corn-flakespaket? (det är väl där dom flesta får sitt körkort i USA)”

!! Tack haha !!

Sol, varmt och jag har varit och tränat. Jag kände mig glad efter gymmet men fick smått ångest när jag kom tillbaka till min bil och såg skadan efter min tidigare krock. Fick någon impulskänsla och hällde resten av min vattenflaska på fläcken och började putsa lite grann med ett papper.

Det visade sig att det bara var svart och vit färg från den andra bilen däck som gick bort.. allt gick verkligen bort och kvar blev endast två små repor som man bara ser om man böjer sig ner och tittar nästan under bilen. Jag blev överlycklig samtidigt som jag blev lite irriterad på mig själv och undrade varför jag inte tidigare hade prövat att putsa bort fläcken.. men jag trodde ju självklart inte den skulle gå bort.

Mina host parents hade nämnt innan att de trodde att det bara var färg men jag förstod aldrig att det skulle gå att få bort så enkelt utan trodde det var fast i lacken. Otroligt vilken tur i oturen jag ändå hade som har lyckas krocka men träffa så rätt att det inte ens blev en buckla. Mina host parent tänker iaf inte ta bilen till service längre så allt känns inte lika jobbigt längre..

Något annat positivt från idag är att jag bokade tid för uppkörning för att få ett amerikansk körkort och fick tid redan på torsdag. Brukar vara ca två-tre veckors väntetid så det känns skönt! Vill bara ha det avklarat nu!!

Men det bästa av allt som denna bättre dagen hade att ge­ är att Daniela, en av mina venezuelan brudar bjöd med mig till hennes host parents hus i Frisco denna helg. Det är där alla olika skidberg ligger och jag har hört att det är riktigt nice där.

Eftersom Daniela är från venezuela så hade hon aldrig sett snö innan hon kom till Denver och har heller aldrig åkt skidor. Jag sa att vi bara måste prova backarna här och erbjöd mig att lära henne. Hon blev jätte exalterad och jag är jätte glad för att äntligen få se alla mountains och afterskin som verkar vara Colorados största stålthet och det enda amerikanerna här i Denver tjatar om..

Jag längtar :)

Söndagen har varit händelserik. Jag vet inte om jag nämnde det innan men när jag var på boot camp senast så träffade jag en jätte schysst ung mamma. Hon sa att hon hade en dotter i min ålder å frågade om hon kunde ta mitt nummer och ge det till henne så vi kunde "try to hang out".

Kanske lite skumt men det verkar vara så det fungerar här! Jag trodde inte dottern skulle höra av sig för jag vet inte om jag själv skulle om min mamma kom hem med ett "välgörenhetsnummer" som jag kallar det.. jag kan bara tänka mig hur min egna mor skulle lägga fram det: "du kan väl ringa henne" och så skulle hon betona: "hon verkar jätte trevlig, hon är inte här ifrån så hon behöver bra vänner, en vän som dig" haha..

Dottern ringde iaf upp mig och var sjukt trevlig så vi bestämde oss för att ta en kaffe.. Hon plockade upp mig å det blev självklart starbucks! Återigen så tror jag inte att jag hade bokat date med något random hemma i Sverige/Norge men här känns det lite som ”varför inte”..

Det visade sig tyvärr att hon var lite yngre en mig men verkade endå väldigt cool och mogen för sin ålder.. hon bodde själv, hade jobb och egen bil så.. det är samtidigt kul å få lite kontakter med riktiga amerikaner å inte bara au-pairer så hon lovade mig att visa ”the crazy wonderful denver” som hon kallade staden.

När jag kom hem väntade jag på att nästa vän skulle plocka upp mig för att gå på bio. Host dad som verkar ha lagt märke till att jag inte använder min egna bil lika mycket längre ville försäkra sig om att jag inte var rädd för att använda den. Han sa: ”please, feel free to use the car whenever u want”.. inte meningen att jag ska känna mig inlåst i huset på min fritid.. känndes skönt att det var han som sa det även om jag själv känner att jag inte vill använda den mer en nödvändigt tills jag har fått mitt amerikanska körkort.

Jag och min polare såg ”man on a ledge”. Väldigt amerikansk men bättre och roligare än vad jag hade förväntat mig. Helt klart en ok film att se även om det inte är ett måste att se den på bio.. eller kanske här när den bara kostade 6 dollar = typ 42 svenska :P

Efter visade hon mig det som helt klart kommer bli mitt nya favoritställe ;) en glass bar med alla sortest smaker, tillbehör, frukter och såser.. all glass är gjort på yoghurt så de är i tillägg lite nyttigare.. och de har smaker som white chocolate raspberry, cheese cake, chocolate chip cookies m.m

När man kommer in så får man en liten kopp så man kan först testa alla de olik glassorterna innan man sen bestämma sig vilka man ska köpa.. sen har de som sagt alla sortes tillbehör till glassen. allt från m&m's, gelegodisar, marshmellow, jordnötsströssel, brownies, jorggubbar, mango, cocktailkörsbär är bara en bråkdel..

Det besta är att de tar betalt för vikt och inte sorter så du kan ta hur många olika glassorter som helst och olika tillbehör utan att det kostar extra per styck. Detta ställe är farligt! Som nybörjare så tyckte jag att jag råkade ta lite för mycket men endå blev slutsumman bara 6 dollar = 42 svenska å då fick jag typ fem olika glassorter och en rad med olika tillägg!

Jag vet, bli aldrig mer så där glad över en glassbar men om inte ni gör det på en gång så ska jag starta upp det när jag kommer tillbaka till Sthlm! ;)

Olika glassorter

Några tillbehör..

Frukt och annat..

Har som sagt haft en mindre bra vecka pga att jag krockade med familjens bil i söndags men tror och hoppas att jag äntligen har slutet på historian..

Saken är att vi vill inte betala den andra snubbens skador på bilen och han vill inte betala våra. Vilket är fine för oss och vi tror inte han kommer dra saken vidare men ut i fall att så vill vi göra en anmälan till vårat försäkringsbolag innan det är försent.. Dock saknade vi samtliga uppgifter som vi behövde för att slutföra rapporten. Jag har hittat olycksplatsen men vi saknar hans namn och registreringsnummer på bilen.

Min host dad har försökt ringa upp snubben igen men han är nojig och vägrar ge ut sina personuppgifter. Tillslut ringde host dad polisen och frågade hur vi skulle gå till väga. De bad oss åka till olycksplatsen igen och ringa polisen när vi var där. De skulle komma dit så vi kan beskriva vad som hände och att den andra parten inte vill lämna ut sina uppgifter så kan de skriva en halvfärdig polisrapport med våra uppgifter..

Jag tycker hela situationen börjar urarta en aning och saken har blivit så mycket större en nödvändigt.. Tackade Sverige för vårat enkla rättssystem samtidigt som jag satte mig i bilen med host dad och lill grabben på väg till ”brottsplatsen”!

Väl där så ringde host dad polisen men det tog ytligare ca 30 min innan de anlände. Lill grabben blev otålig att sitta i bilen och vänta och jag smått nervös. Jag undrade om poliserna skulle vara schysta eller de ”typiskt amerikanska poliser” som man alltid får höra om..

De var först stela och hårda när jag berättade vad som hade hänt, de sa att de kan skriva en rapport men att de inte kommer hjälpa så mycket eftersom de inte vet om jag ljuger eller talar sanning. Jag beklagade att jag var till besvär och inte hade ringt polisen på en gång när olyckan hände men jag sa att jag inte kände till att man alltid ska ringa polisen vid en liten trafikolycka för det gör vi inte i Sverige..

Då lyste den ena polisen upp en aning. Han sa att han mycket väl (utöver all min förväntan) kände till Sveriges rättssystem väldigt väl och höll ett litet föredrag för oss andra varför Sveriges rättssystem är bättre än amerikas. Han sa blandbannat att försäkringsbolagen i usa utnyttjar systemet och sparar massor av pengar när de tvingar polisen att anlända och skriva en rapport vid en trafikolycka istället för att de själva åker ut å ser på sitt egna ärende..

Efter att vi hade pratat en stund så bad poliserna oss att sätta oss i våran bil så de ostört kunde skriva en rapport tillsammans i sin polisbil. De tog ca tio minuter innan de var färdiga med rapporten. Den ena polisen gav mig den och för första gången bjöd han på det efterlängtade leendet som jag visste han hade, men av profisionella stjäl sparat tills vi var färdiga! Han önskade mig välkommen till Colorado och en trivsam vistelse här. Jag tackade och sa att jag hoppades på att att inte träffa honom igen och han förstod ironin och skrattade.

En lättnad kom över mig när poliserna åkte och det kändes som något släppte från host dad också. Lill grabben var hungrig så vi åkte tillsammans till en mexikansk lunchrestaurang. Det var första gången vi tre var själva och det var god stämning och vi kunde skratta åt situationen..

Så.. slutet gott, förhoppningsvis allting gott :)

Haha jag har ju glömt att berätta vad som hände i fredags innan jag gick ut.. eller egentligen får man väl inte lov å tycka att sånt är roligt men jag hade gett lill tjejen ett par bling-bling örhängen innan hon skulle till skolan samma morgon.. jag råkade ha med mig de från sverige och tyckte de passade bättre på henne. Hon blev jätte glad och satte på sig de på en gång. När hon kom hem från skolan var det de första hon sa till föräldrarna, kolla mina nya örhängen jag har fått å bla bla...

På kvällen innan hon skulle gå och lägga sig så stod jag och pratade med host mom. Helt plötsligt kom hon nedspringande från sitt rum och grät och sa att hon fått något i näsan.. mamman trodde först det var en liten fluga eller något som skulle komma ut av sig själv så hon sa att hon fick vänta tills vi har pratat klart.

Lill tjejen började gå fram och tillbaka i rummet och man kunde se att hon började få smått panik. Men hon kan vara lite, eller rätt mycket dramaqueen ibland :p ..och väldigt bra på att förstora upp saker så vi ignorerade lite hennes ”dåliga” beteende och sa att hon måste varva ner först om hon ville ha hjälp. Men då freakade hon ut total. Hon skrek och var helt uppspelt. Sa att hon kunde känna saken i näsan osv.. Jag har aldrig sett henne såå upprörd tidigare så då förstod vi att det var något allvarligare..

Det visade sig att, haha ja, fråga mig inte hur men hon sa att hon hade tittat på de nya örhängena och så hade hon råkat trilla om kull och fått en i näsan. Och mycket riktigt så kunde föräldrarna se något som glimmade längst in i näshålan. Som tur är så är ju båda läkare och drog fram alla sorters instrument från gaderoben. Och efter lite pillande fick de tillslut ut örhänget å var lättade över att de slapp åka till akuten på fredagskvällen!

Varken jag eller föräldrarna kunde hålla oss för skratt av bara tanken över hur hon lyckades få in den i näsan men det var minst sagt roligt från hennes sida så vi försökte hålla igen..

Jag var lite orolig att hon inte skulle gilla örhängena längre men dagen efter hade hon på sig de och de var en lättnad å se de blinga från rätt ställe.. När jag nämde det så gjorde hon klart för mig: ”I don't mean to be rude, but don't mention it again please”

hehe..

För att förbättra situationen lite så bestämde jag mig för att försöka få ett amerikansk körkort så fort som möjligt. Så efter att jag hade släppt av barnen till skolan i fredags så åkte jag direkt till trafikverket för att skriva teoriprovet.

Det var nära på snöstorm och svårt att se avskiljs linjerna på motorvägen. Hade varit så typiskt om jag krockade igen nu på väg till teoriprovet men kom fram oskadad efter att virrat runt kvarteret ett antal gånger för att jag inte hittade..

När jag kom in så bad de först om legitimation. De frågade vilken hårfärg och ögonfärg jag har, hur lång jag är och hur mycket jag väger. Har inte lärt mig de amerikanska måtten än så fick säga det i cm och kg och hon fick kolla upp det åt mig. Slutligen fick jag titta in i en box för att kontrollera min syn och reflek.

De frågade om jag ville ha provet på engelska eller spanska. Svenska fans så klart inte.. Testet bestod av ett papper med 25 frågor och fyra svarsalternativ till varje fråga. Man fick hur lång tid på sig som man önskade men jag fick inte fråga hur långt ”one feet” eller ”one inch” är i svenska mått som jag behövde veta för att kunna svara på två av frågorna. Har googlat det i efterhand och one feet = 30,48cm och one inch = 25,4 mm..

Lokalen såg väldigt gammaldags ut och det var åtta personer åt gången som kunde göra testet samtidigt. Vi stog runt ett och samma bord som saknade stolar. Personalen verkade inte vara så uppmärksam så tror det egentligen skulle vara rätt lätt att fuska och se över axeln på den andras prov men jag vågade inte ta risken att bli diskvalificerad.

Frågorna var rätt enkla men slet lite med översättningen. Lämnade in provet och fick vänta på en stol medans någon rättade det. Var rätt nervös men trodde samtidigt jag skulle klara det. Fick samtidigt ett text från frugan som fyllde år dagen innan och sa att hon var på väg ut på födelsedagsmiddag med våra brudar och sa att jag var saknad i Sthlm. Efter en dålig vecka så kunde det inte det inlägget varit bättre tajmat och jag längtade hem lite grann för första gången sen jag kom hit.. <3

Bredvid mig satt en annan tjej runt min ålder som också väntade på sina resultat. Samtidigt fick hon ett telefonsamtal som måste ha varit från hennes pojkvän som gjorde slut för hon börja gråta och sa ”do u don't love me anymore” Hon blev generad när hon såg att jag kollade så hon lämnade salen och sket i sitt provresultat. Blev påmind om att andra har det alltid värre så hemskt nog kändes det genast lite bättre..

En dam ropade upp mitt namn och sa: ”u passed the test!” fick av någon konstig anledning för mig att det betydde att jag inte klara det så såg besviken ut. Hon undrade vad mitt problem var och sa att det var bra, att jag bara hade tre fel. Två av felen var pga av deras konstiga måttsystem och det tredje var bara ett slarvfel för att jag missuppfatta frågan..

Därefter fick jag gå till en kassa och betala 14 dollar, lite mindre en 100 svenska kronor som testet kostade. De som inte klarar det behöver inte betala igen utan man betalar bara en gång vilket jag tycker är en fair deal. De fotade mig till fotot till körkortet och sen fick jag en lapp med ett telefonnummer för att boka tid till en uppkörning.

När jag kom ut på parkeringen så tittade de andra lite konstigt på mig när jag hoppade in i bilen och körde hem själv.

Grattis igen fina födelsedagsbarn :)